Frihet

”Du är min ledstjärna och vän.
Du är min tro, mitt hopp, min kärlek.
Du är mitt blod och mina lungor, mina ögon, mina skuldror,
mina händer och mitt hjärta.
Friheten är ditt vackra namn.”

Rader ur Björn Afzelius ”Sång till friheten”, en av de vackraste sånger jag vet, kanske inte just för texten utan också för melodin, helheten, temat. Men vad är då den eftersträvansvärda friheten? Det finns en anarkokapitalistisk symbol, en yin- och yangsymbol med texten FRIHET i den vita delen och ANSVAR i den svarta delen. Jag tycker att symbolen är intressant,utan att jag för den skull delar anarkokapitalismens/marknadsanarkismens värderingar till fullo.

Med frihet kommer ansvar. För att få frihet krävs planering, tålamod, risktagande, sparsamhet och mycket annat som vemsomhelst är kapabel till men som blir mer eller mindre utmanande, beroende på vilka förutsättningar man har. Så långt kan jag hålla med. Jag menar att myntet, i detta fall friheten, har två sidor. Om man kopplar det till ostasiatisk dualism, som menar att konflikter i samverkan är nödvändigt för balans och harmoni, är vi tillbaka till symbolen med frihet och ansvar. Det blir som att motsatserna är nödvändiga och ”samverkar i den kosmiska harmonin”. På ren svenska tror jag att det förhåller sig så här: Allting har en motsats – ljus/mörker, ont/gott, vått/torrt, varmt/kallt. Om du inte upplever båda delarna, kan du inte förnimma någon av dem. Så därför: För att kunna uppleva frihet behöver du samtidigt ta ansvar för de möjligheter som din frihet ger dig. Det är en frihet att ha förvärvat sitt körkort och dra iväg på egen hand till nya djärva mål, men om du inte tar hand om denna frihet och ser till att följa trafikreglerna och sköta om din bil, så blir det kanske inte så många och långa, angenäma resor. Man måste typ fixa även de tråkiga bitarna.

Frihet är ett socialt, politiskt och metafysiskt begrepp. Man är oense om en tydlig definition av frihet, eftersom det är ett så mångfacetterat begrepp. Politiskt pratar man om yttrandefrihet – individens oinskränkta möjlighet att tala. I religiösa sammanhang handlar det om att få ha vilken tro man vill. Det kan också handla om att länder får vara självstyrande och inte förtryckas av andra stater eller maktordningar. Som metafysiskt begrepp förstås frihet som varje individs möjlighet att kunna välja och fatta egna beslut.

Frihet – fångenskap. Är det motsatsord? Kan det finnas frihet från något, om du är i fångenskap? Eller? Marsvin är bra att jämföra med. Buren ger skydd mot fiender, såvida inte en lysten katt råkar kliva ned i buren i ett obevakat ögonblick. Frihet från att leta föda – den bara hoppar in i buren så där och är klar att ätas. Friskt vatten är tillgängligt, om du är begåvad med kloka djurskötare. Det är väl lite så med folk som hamnar i buren också. Men det är ett straff – man är frihetsberövad. Det är tungt givetvis. Du mister friheten att träffa anhöriga och att röra dig fritt. Men du får andra friheter. Förhoppningsvis minst vatten och bröd, som du inte behöver inhandla eller tillaga själv. Och du kan räkna med ett visst skydd mot antagonister, som vill dig illa.

Man längtar efter frihet i vilken form det vara månde. Men frihet framställs ofta som något som man blir befriad från. Kontantfrihet till exempel. Vi blir befriade från dessa besvärliga och skramlande mynt och prassliga sedlar. Den besvärliga kontanthanteringen. Men för många är det ju en ofrihet att inte kunna betala för sig med giltig valuta, om man av någon anledning inte kan ha mobiltelefon eller betalkort.

Finns det egentligen en fälla i begreppet frihet? Om det inte vägs upp av motsatsen ansvar? Det omhuldade ordet valfrihet har ju inte direkt blivit jordens välsignelse. Det produceras enorma mängder prylar, som vi från början inte hade en aning om att vi behövde. Detta är ett gigantiskt slöseri med jordens resurser, allt med valfrihetens goda minne.

Frihet har begränsningar, namnet till trots. Vi har yttrandefrihet i det här landet. Men det innebär inte att du får uttrycka dig hursomhelst till vemsomhelst. Det handlar snarare om åsiktsfrihet, en politisk frihet att ha vilka åsikter om saker och ting som man vill och framföra dem i olika sammanhang på ett städat vis. Men att jobba för att genomföra reformer, som kränker den enskilda människans suveränitet, bryter mot internationell lag om mänskliga fri- och rättigheter.

Vad frihet innebär beror på vilken situation en enskild individ befinner sig i. Har du full rörlighet och är fullt frisk, är du förmodligen inte särskilt observant på och tacksam för just din rörelsefrihet. Men är du rullstolsburen och behöver assistans av en annan person för att komma utanför hemmets dörr, upplever du kanske stunden av utevistelse som en stor frihet. Du kommer ut i ”det fria”, får andas frisk luft och höra andra ljud än de som finns inomhus.

Det har i olika tider och sammanhang funnits frihetskämpar. Dessa personer slåss för en sak, som betyder något beträffande t ex religionsfrihet, rörelsefrihet, yttrandefrihet. Jag vill här citera Cordelia Edvardson ur en artikel i Svenska Dagbladet från 2018: ”Den ideologiskt betingade oenigheten om vem som bör kallas terrorist och vem som förtjänar namnet frihetskämpe hör till det som omöjliggör en internationell front mot terrorhandlingar.” Det är värt att belysa detta faktum, när man undrar varför världen ser ut som den gör och varför det inte går att få stopp på s k terrorism*.* Ju mer man rotar i det här med frihet, desto klarare står det: Frihet går inte att definiera – vad begreppet innebär, beror helt och hållet på vem du frågar.

Redan under antiken funderade Augustinus över ”De libero arbitrio” – ”Om den fria viljan”, som han skrev. Skriften väckte stor uppmärksamhet och kom att påverka människor genom både medeltiden och reformationstiden. Augustinus var en av senantikens mest betydelsefulla filosofer och det i en tid, då religion och filosofi började ses i ett sammanhang. Verket ”Gudsstaten” är känt. Här ser Augustinus det som att krig går att rättfärdiga med vissa premisser. En av dem är att bruket av vapen och dess förstörelse måste begränsas till det allra nödvändigaste. I den tid som vi lever i nu, borde världens frihetskämpar läsa på lite om den antika filosofin. Kanske skulle vi få krigsfrihet i åtminstone några delar av världen. Frihet är heller inte ett universalmedel för att allt ska bli bra politiskt. Det hela är som ett perpetuum mobile – man kommer alltid tillbaka till att definitionen av frihet endast låter sig göras av dem som är inblandade.

Begreppet frihet kan också ses i ett tidsperspektiv och över en tidsaxel skifta i betydelse. Om vi från antiken rör oss till nutid och våra nutida frihetsdefinitioner, kan vi också tänka oss framtida definitioner. Vad har frihet varit? Vad kommer ordet att ha för innebörd i framtiden? Om vi inbegriper den kunskap som idag finns om klimatförändringarna, så kan man se ett scenario, där planeten framgent består av öar och en reducerad mängd landområden, där det går att bo och leva. Då kan frihet komma att bli att hitta ett landområde, där det finns vatten att dricka, mat att äta och temperaturer, som är hälsosamma för människan att vistas i. Om livsbetingelserna så drastiskt förändras, kommer friheten att värderas annorlunda och att ordet införlivas i själva livsbetingelserna och möjligheten att överleva.