Livsmedel är en brokig historia
Livsmedel är en brokig historia. Veganska livsmedel blir än brokigare, speciellt som man försöker efterapa traditionell animalisk föda i nya förpackningar utan djur. Hel- och halvfabrikat. Men detta gillar jag! Övergången från djurbaserad till växtbaserad mat blir inte lika omstörtande. Med förpreparerade livsmedel slipper man dessa kilometerlånga recept med outtalbara ingredienser, vilket förmodligen skrämt iväg mången potentiell vegankostare. Det blir för jobbigt. Folk i allmänhet är säkert liksom jag ganska bekväma av sig och kanske inte heller särskilt intresserade av matlagning eller har särskilt mycket tid över för sådan och då ska det gå fort och vara enkelt. Och bli gott! Och det kan det bli med halvfabrikaten.
Tyvärr finns det en hake. Ju mer processade livsmedel, desto fler tillsatser – konserveringsmedel, antioxidationsmedel, konsistensgivare, stabiliseringsmedel med flera. Korven ska se ut som korv och smaka som korv, biffarna ska hålla ihop, grädden ska gå att vispa och osten att hyvla i fina skivor. Det måste väl vara för den sakens skull som alla dessa obegripliga tillsatser används. Men kolla processade djurprodukter...det kryllar av E-nummer där också. Liksom i mycket annat av den så kallade vanliga maten som glass, ost och yoghurt.
Men med lite medvetenhet kan man undvika värstingarna i E-nummerbranschen. Sånt som diacetyl (E472e), titandioxid (E171), karragenan (E407), konjakgummi (E425). Det finns flera. Du kanske blir intresserad och börjar leta. Kan man inte lita på Livsmedelsverket då?. Det har ju har ju godkänt tillsatserna som godtagbara för mänskligt matbruk, dock inte ”mer än vad som behövs.” Hmm. Vissa matproducenter skriver bara tillsatsens namn och inte dess E-nummer, och om man då inte gör tillräckligt närgången research på ingredienslistan kan man förledas att tro att det rör sig om en produkt utan tillsatser.
Nu får inte livet vid kastrullerna bli alltför tråkigt. Korv som korv är ju som exempel skitmat hur som helst. Det kommer allt mumsigare veganska varianter som också är tillsatsförgiftade i allt högre grad. Men allt beror ju på hur mycket och hur ofta man käkar dessa delikatesser. Lagom är ett i sig så tråkigt ord, men jag tror på dess inneboende magiska kraft. Om man inte vill äta djur och har hittat en favoritkorv i det veganska sortimentet, så anrätta den tillsammans med goda tillbehör och ät med sjungande aptit och oroa dig inte för värsta förgiftningen. Korv morgon, middag, kväll är ingen höjdare, varken ur tillsatssynpunkt eller näringsmässigt, men med den konsumtionsnivån kommer ju inte nån korv att behålla sin lockelse.
I mina recept försöker jag tipsa på produkter som inte är E-nummervärstingar men upptäcker du att något elände smugit sig in, kommentera detta gärna. Tillsammans kanske vi kan dra med oss livsmedelsproducenterna på rätt spår. Vem tusan kan tycka om konjakgummi? Eller titandioxid? Det används ju i bland annat solkrämer, som man ju ändå inte käkar. Om produkter med vissa tillsatser inte går att sälja, borde de ju enligt marknadslagarna försvinna ur sortimentet. Eller?