Prissänkningar

Nu har det åter, trots massivt motstånd från vissa läger, kommit in en ny katt i hushållet. Säpo. Ja, egentligen hette den Zebbe, när vi hämtade den från Katthemmet, men det kan man inte heta om man är en någorlunda anständig katt med viss självaktning. Sedan gick namnresan vidare över Särbo, eftersom den kom från ett SÄRskilt BOende för katt. Och sedan – helt naturligt och tidstrendigt – Säpo. Vi har nu tagit ytterligare ett steg i säkerhetstänket.

Ett är då säkert. Med en ny katt får man automatiskt nya erfarenheter. På gott och ont. Vi försöker successivt avvänja katten med den vidrigluktande påsmaten och få den att äta BARF-kost, något som förlänger livet på många katter. BARF är baserat på enbart köttprodukter i råform. Katter är ju s k obligata köttätare och har inget behov av tillsatt spannmål eller andra biprodukter i sin föda. Häromdagen inhandlade jag följaktligen 800 gram ren nötfärs till något reducerat pris och skulle sätta mig att portionera ut färsen i 100-gramspåsar. Borde bli åtta påsar. 8 x 100 gram = 800 gram, simpel matte. Men döm om min förvåning, det räckte bara till sju påsar! Något fallerade! Jag vägde ihop de sju påsarna och vågen visade – 700 gram. Tar de betalt för förpackningen? Varför har jag aldrig noterat detta tidigare, så mycket kattråkost som jag paketerat i min dar? Eller är detta en ny form av postpandemisk prishöjning? Man sätter upp lysande röda lappar om att priset sänkts från 85 kronor per kilo till 69 kronor per kilo och sedan låter man vikten i förpackningen inte väga upp mot den angivna. Vilket lurendrejeri, om det nu är så. Finns ju många trick för att lura kunderna. Man kan ju skylta med ”20% mer i förpackningen” men hålla tyst om att priset också höjts. Inte direkt ”lur” men underförstått att kunden tror att det är samma pris som tidigare. Folk kollar sällan.

Men det finns lagar och förordningar inom det här området med prissättning och höjningar och sänkningar av priser. Prisinformationslagen säger att ett nedsatt pris ska ges i förhållande till det pris som tillämpats för varan i fråga de senaste 30 dagarna. Det har förekommit att priser smyghöjts strax före en reaperiod och då kommer ju det nedsatta priset inte att motsvara den egentliga sänkningen, som ska baseras på det pris som kunden betalat den senaste månaden för varan.

Vi lever i en konkurrensutsatt marknad och för företag som levererar till konsumenter är prisregleringar ett svårt och känsligt område. Ett ryskt talesätt säger att varje marknad kan ha två klasser av idioter – den första är den som tar för mycket betalt och den andra klassen är den som tar för litet. Men vi på kundsidan måste också vara vaksamma mot skumma grejer tydligen, så att vi inte handlar idiotiskt. Kundsidan har också Konsumentverket till sin hjälp, som gör sitt jobb genom att bevaka att handeln efterlever prisinformationslagen. Förutom 30-dagarsregeln kollar man att det finns angivet, vilket pris som prissänkningen grundar sig på och var denna information är placerad. Allt ska vara öppet för kunden. Inom teknikhandeln händer det då och då att varor som snart slutar fungerar eller tappar viktiga funktioner fortfarande säljs, utan att man informerar kunden om detta. Det här är något som Konsumentverket också håller ett öga på. Man har gjort en undersökning, där det visade sig att nästan hälften av de undersökta företagen sålde produkter som snart skulle sluta fungera. Det kan gälla mobiltelefoner, smartklockor och sådana högteknologiska produkter.

Jag har godtroget mumsat mig igenom åren utan att ha förstått hur mycket lurad jag har blivit. Men nu ska jag starta lite research och snöa in mig på färspriser, få se vad det utvisar. Förhoppningsvis kommer det fram, att det är något galet med min våg. Då kan man ju fortsätta att ha ett visst förtroende för de kommersiella systemen. Annars vete katten. Om vågen visar sig vara förträfflig, så har jag ju kommit något på spåren, som kommer att gagna de svenska hushållen. Tacka katten för det.