Sortimentutgång

Det fenomen som jag nu ska berätta om, kan måhända ha en lätt konspirationsteoretisk touch. Varor och produkter, som är alltför bra, effektiva och hållbara, kan bara helt plötsligt försvinna från marknaden, ”utgå ur sortimentet” som det heter. Om vi är nöjda med en produkt och köper för mycket av denna vara, blir det svårare att få oss att testa nya liknande grejer, som produceras. Är man nöjd så är man. Varför byta ut en välfungerande produkt mot något okänt och konstigt? Så – då måste dessa etablerade produkter bort, annars slutar hjulen att snurra i den kapitalistiska fabriken.

Marknadsekonomin bygger på folks förvirrade och tafatta försök att testa nya saker, byta och slänga bort. Kapitalvaror kan ha en inbyggd ”sista-förbrukningsdag”, en dag, då varan helt enkelt krackelerar och bara upphör att fungera. Man blir tvungen att köpa en ny, för den gamla går inte att laga, eftersom reservdelarna har utgått ur sortimentet.

Jag kommer ihåg i min arla ungdom hur mitt aknebehäftade anlete skrek efter omvårdnad. Vilket helvete – tills jag hittade Valcrema, en synnerligen effektiv salva mot plitor i ansiktet. Jag behövde bara öppna tuben och hötta med den mot plitorna, så kröp de liksom ur skinnet och försvann. Och lika snabbt kröp den undergörande krämen ut ur sortimentutgången och försvann. Annars hade man ju aldrig kunnat sälja nya salvor med varierande pris och kapacitet.

Så har jag också min favorittandkräm Dentosal, som numera bara och eventuellt säljs på apotek. Gör jag reklam här i min kanal nu då? Fast det må i så fall ske! Denna tandkräm är nämligen enligt min uppfattning den enda som behöver finnas, om man nödvändigtvis måste känna sig ren i munnen. Den är annorlunda, smaken salt i stället för mintsöt. Varför måste tandkräm smaka sött egentligen?

Dentosal räcker länge, polerar fint och ger inte den där vanliga tandkrämsfadda eftersmaken utan en frisk smak. Konsistensen är rejäl, det blir som en liten tandläkare som springer runt bland tänderna och putsar och fejar, när man borstar. Nu fläskar jag på ordentligt med reklamen, för det behövs. För det här rör sig om en utrotningshotad men livskraftig art. Den är vad jag förstår på väg ut ur sortimentet. Vid ett tillfälle försvann den under ett par år, och jag nödgades köpa en av dessa andra bleksiktiga och fadda sorter.

Men en dag såg jag den där åter i apotekets munvårdshylla – som en hägring i tandkrämsöknen. Jag fångade in och köpte ett stort gäng tuber och lade dem varsamt ner i min badrumsbyrålåda, hanterade dem som ett utsökt årgångsvin. Men nu håller den sista tuben på att ta slut och jag har inte sett några nya finnas uppställda i någon apotekshylla. Jag befarar att de nu på riktigt har utgått ur sortimentet.

Så till historien om min gamla och anrika trampcykel. När jag använt den i nära 60 år, försvann den bara. Någon stal den vid utgången i det hyreshus som jag bodde i då. En smäcker, fullstor, lättcyklad Monark, som jag fick när jag fyllde fem. Inget tal om att ge barn små babycykelvarianter på den tiden, om det ens fanns några sådana varianter. Ståendes lärde jag mig cykla, med näsan strax över styrstången och sedan bar den mig genom livet i het sommarsol, snöstormar, is och slask. Outslitlig med regelbundet underhåll. Och så bara borta, vilken sorg. Ut ur sortimentet – för den typen av cykel går inte att uppbringa nu. Cyklarna som säljs idag är som stadsjeeparna, stora, klumpiga och svårmanövrerade i terrängen.

Nu närmar sig jul och nyår med stormsteg och luftfuktigheten inomhus och temperaturen utomhus sjunker som stenar i ett bottenlöst hav. Då behövs luftfuktarna. Det är enkla rätblocksformade plastlådor, som förses med ett läskpappersliknande ark inuti och sedan fylls med vatten och hängs på värmeelementen. Dessa underbara, Clas Ohlson-inköpta ting, som får huset att ånga av sommarfuktighet under den kalla årstiden.

I år har nära släktingar, som också upptäckt fuktarnas storhet, nallat några av mina arton, så jag behövde komplettera och nätkollade CO-sortimentet och fann till min förtvivlan att produkten utgått. Ur sortimentet. Man hänvisade till en ny produkt – en usb-ansluten fuktboll, som skulle sättas ned i en vattenbehållare och anslutas till en mobil powerbank och därefter kunna placeras var randomhelst i huset. Men en dylik produkt kommer inte in i mitt hus. Då torkar jag hellre ut.

Toalettpapper är egentligen en skitsak. Men också inte. För mycket av daglig dålig kvalitet i baken kan knäcka den starkaste. Hygienpappersartiklarna väller ut på hyllorna i storköpen. Men av alla sorter finns bara en produkt som håller måttet. Kriterierna för en god hygienpappersprodukt är att den är billig, returpapprad och framför allt håller tätt i själva torkningsmomentet, så att man inte får fingrarna rakt igenom och fastnar med tummen i arslet. Extra Toalett som konsumbutikerna levererat håller detta mått. Det gör inte de andra sorterna.

Det finns ekorrtork, papper med ekorr-reklam på, varför vet jag inte, lammtork, ett annat verkligt mjukt papper men som veknar innan det når ändan, torkpapper med hjärtan och andra behjärtansvärda symboler på, men som också faller sönder på vägen till baken, ja, en uppsjö av odugliga produkter. Rena skitpapper. Extra toalett är 100 meter av god kvalitet från början till ändan, eller slutet. För nu är det slutet på denna produkt. Papperet verkar ha gått i graven, för i vilket fall har ingen konsumbutik lyckats uppvisa ett enda exemplar av varan den senaste månaden. Den har utgått ur sortimentet. Så nu måste folk köpa de andra icke ändamålsenliga sorterna. Även jag. Vad ska jag välja? Ekorre eller lamm? Eller ska jag återgå till att veckla och skrynkla sidor ur priskuranter och torka mig med? Det kan inte bli sämre.

Jag har under några veckors tid varit på jakt efter vegoprinsar, en vegansk prinskorv som räddar julen. Idag hade jag nästan gett upp hoppet om att få återse denna veganska delikatess, då jag upptäcker den i frysen på Maxi. Är det verkligt? Jag tar ut några påsar och känner mig alldeles salig. Den har inte utgått ur sortimentet! Den ligger där i sin påse alldeles livs levande, eller hur man uttrycker sig om en älskad julkorv. Jag lägger ner några påsar i min kundvagn och känner mig upplyft och glad. Det är väl en god början på julen. Och därmed önskar jag er läsare en God Jul och ett Gott Nytt År med hopp om att ni må finna de rara produkter som håller er jul kvar i sortimentet.